Fy för de äckliga krypen...

Förförra lördagen träffade jag Lena & Archie vid sjöarna för att träna. Träningen på land gick jättebra, tyvärr inte lika bra på vatten. Men jag har en liten plan nu, så det är bara att hoppas att den håller. Men det var så kul att träffa Lena igen, blir ju inte så ofta som förr då vi bodde närmre varann.

Visst det finns gott om högt gräs där men att det fanns så gott om fästingar kunde jag inte drömma om. De bara kröp omkring framför allt i huvudena på grabbarna. Jag rollade pälsen när jag kom hem inte en enda fastnade men sedan kunde jag sitta och plocka dem en efter en, efter 30 st tappade jag räkningen...örk/bläh. Skönt att ha Bravecto men lite mer rädd är jag att de ska sättas sig på mig istället. Får nog snart ta tag i att gå och vaccinera mig.

Mors dagen började så bra, jag "kidnappade" solstrålen Benjamin och vi tog en tur med hundarna.

Sedan var jag & Casper och hämtade hem ett fynd som jag köpt åt Sara att ha när vi ska spela rundpingis på hennes födelsedag.

Men den slutade slutade lite i moll. På kursen så stukade jag foten rejält, jag trampade i en håla trots att jag kollade hela tiden men uppenbarligen missade jag en precis då jag vände upp mot GW som satt ca 40 m bort. Det gjorde så ont att jag inte fick fram ett endaste ljud, jag bara föll ihop.

Hjälp kom på direkten och förband hämtades och efter ca 12-15 minuter var foten inlindat i ett litet paket.

Efter ca 10 min frågade jag vem som hade min mammiga hund, svaret blev ingen... han ligger kvar där du lämnade honom. Alla de andra hundarna satt också bara.
Jag är helt säker på att de alla trodde att detta även ingick i försöken att lura dom till att gå upp - men se den lätta gick dom inte på!

Tack & lov kunde jag ta mig hem för egen maskin.

Doktor Marie hade ett annat ärende hit så hon tittade så klart även till foten och fixade nattbandagerandet. Men fy vilken sömnlös natt det blev :-(
På måndagen fick jag tips om ett bra bandage och detta blev inhandlat och på två dagar var svullnaden nästan borta. Men det kommer så klart att ta ett bra tag till innan det är helt bra igen. Så fortsatt försiktighet måste följas (kom ihåg det Helene)!

I fredags hade ytterligare ett år gått sedan jag föddes. Trots att det känns lite jobbigare att fylla år nuförtiden så blev det lite firande på kvällskvisten men på eftermiddagen kom blomsterbudet med en härlig bukett från Petra & Thomas.

Frida & Erik kom och bjöds på grillspett & potatisgratäng och av dom fick jag en ny gosig huvudkudde som jag sover så gott på.
Som tur var så frågade jag om dom ville att jag tog fram en av tårtorna som jag bakat till Saras kalas och det ville dom. När vi skulle gå ner och bada med hundarna så tog jag fram den och då vi kom hem så var det ingen glasstårta längre, den hade smält. Jag hade uppenbarligen glömt att denna inte skulle tinas speciellt länge. Tur detta inte hände på kalasdagen. Nu är en ny tårta bakad!

Frida & Erik badade och Frida lekte med GW. Tror allt de var lika lyckliga.

Walle lite på efterkälken

Walle the walrus

GW tränar budföring i vatten

Kapplöpning mellan Frida & GW

Tänkande Walle

Japp nu hade Walle målet klart för sig...

Sandrullning

kryddat med lite tångrullning, galna gamle hund!

Jag uppvaktades av A & grabbarna med en ZIP-tröja & strumpor från Woolpower... lite varmt just nu men kommer att bli varmt och gott att ta på om många månader!

I lördags var jag och GW anmälda till FRKs årliga stadgeträning hos Hundplugget i Pärup.

Lena kom med ett bra förslag och det var att syskonen fick sig ett litet träningspass på fm och sedan att vi åt lunch hemma hos dom innan vidare färd till Pärup... mycket trevligt intiativ. Träningen blev jättebra och god lunch hade Torbjörn fixat!

Gwyneth undrade var matte tog vägen

GW verkar gilla tjejsällskapet!

Väl i Pärup så var vi åtta förväntansfulla ekipage som fick jobba med våra hundar då det föll leksaker, och bollar till höger och vänster och harmaskinen var riggad, "Stampe" utplacerad i sin bur och sedan släpptes duvorna fritt. Jag tyckte att GW skötte sig riktigt bra, var bara ett par gånger i början som han tyckte att han kunde få knycka en leksak.

Här pausar jag & GW i soffan

Här pausar vi igen

Vi började eftermiddagen i 27 grader och sol och slutade i 18 grader åska & regn... svensk sommar! När jag kom hem så hade det varit lika fint hela dagen.

På kvällen kom Marie & Luna för att gratulera mig. Vi åt lite gott och sedan fick jag öppna flera fina "Sverigepaket".

I söndags var det dags för kurs igen, bara två gånger kvar nu, känns lite ledsamt då den är så bra och det känns dom om att vi kommer framåt.

Vi fick återigen göra så många roliga övningar, A-K har ett brett register. Nästa gång ska vi träna med vilt och titta på bästa sättet att lära hundarna söka effektivt, detta ser vi också fram emot.

Igår var vi på Koholma och fick privathjälp av Jens. Anders & Walle följde med och det var trevligt med sällskap (skönt att slippa köra också).
GW fick mycket att bita i men vi lyckades övertyga honom i ämnet att alla dummiesar inte hamnar på ön så man måste i vattnet på andra sidan och upp på land. Dock lärde han sig att ta landvägen tillbaka till mig men det får vi ta tag i en annan gång (var ju inte det vi tränade på just denna dag).

Att gå på (blinda) dirigeringar är inte helt lätt att övertyga GW på men jo då en bra början måste vi säga att det blev, det krävdes lite hjälp som skott i rätt riktning men ett skick gjorde han riktigt bra.
Nu har vi en liten plan även för detta.

Det kommer att bli så mycket bättre... insåg igår att vi tränar alldeles för lätt,får bli ändring fr o m nu!

På återseende!