Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Planerna var sedan ett par veckor tillbaka att jag & GW samt Margareta& Tor skulle åka till Danmark för att försöka få Brugsprövet avklarat.

Så i fredags efter jobb började jag packa ihop det som skulle med, allt var klart och jag skulle bara lägga ner det sista, dvs registreringsbeviset & passet som alltid ligger i samma plastficka och alltid ligger där Walles också ligger. Men ack vad jag bedrog mig, inte denna gång. Började leta men fann det INGENSTANS, irritationen och PANIKEN steg. Jag hade det senast den 11 maj då jag var och vaccinerade honom och ja det var med därifrån (vill jag minnas annars borde de hört av sig) och jag vill minnas att det låg emellan min stora plånbok. Sedan är det lite tomt i bollen... tror mig se det i bilen även på tisdagen då vi påbörjade vår spårkurs. Men jag "dammsög" bilen 3 gånger dessutom!!!!

4 timmar senare tog jag beslutet att ta ut kopior från Hunddata och skriva på vaccinationsdatumen och använda körkortet för att kunna legitimera mig. Skulle dom inte godkänna det så var det inte mycket att göra åt det hela. Om vi skulle fastna i tullen så tog jag med Walles pass och då hoppas att de ej skulle chippa och se att det var fel hund. Jag har aldrig varit så "olaglig" i hela mitt liv.

Jag sov ju inte så värst bra natten mellan fredag och lördag. Väckte Anders 00.30 och frågade var han gjort av påsen samt ryggsäcken som han hade med sig då vi spårade. Han bara suckade och svarade var, men tyvärr inte där heller. Innan jag somnade runt 4-snåret så hade jag försökt gå igenom nästan två veckor och vad vi gjort.

När klockan ringde kl 06.00 ville jag bara stänga av och somna om, men har man bestämt med andra så ger man sig upp och fullföljer det hela. Efter att jag varit ute med hundarna så fortsatte jag leta lite till innan det var dags att möta upp Margareta & Tor i garaget för att lasta över dem båda i våran bil.

Vi körde först till hundrastplatsen i Sibbarp så att de båda bröderna fick rasta av sig ordentligt. Därefter guidade GPS:en oss perfekt till provplatsen.

Vi anmälde oss och jag förklarade situationen. Connie vågade inte ta beslutet om att jag fick med mina uppgifter så hon skickade upp oss till domarna. De sa JA utan någon längre betänketid, fint gjort av dem! Gick tillbaka och anmälde oss.

Vi bestämde att inte gå upp tillsammans för att störa varann. Vi började och det kändes bra när jag rastade, när vi gick upp till provplatsen och även när vi fick stå där i närheten och vänta en liten stund.

Vi fick instruktioner och fick sedan ställa upp för start. Redan där vindade GW efter något, men vi startade i koppel och började att gå över en stig och in i skogen. Det gick inte jättebra men det gick. Vi stannade vi första flaggan och jag kopplade loss och då drog GW tillbaka till platsen som han förmodligen vindade redan från början. Domarna gav oss en chans till, bad oss gå iväg och komma tillbaka efter ca 15 minuter.

Vi gick iväg, GW fick springa av sig, hämta dummies vi gick i koppel och utan koppel ett par gånger, 2 ggr stack han men vi avslutade med 2 ggr med riktigt bra fotgående både med och utan koppel. Gick tillbaka till provplatsen och började om och historien upprepade sig nästan likadant, enda skillnaden var att han denna gång satt kvar medan jag stoppade undan kopplet men när jag sa FOT så stack han tillbaka till samma plats. Undrar vad där var för intressant?

Så pinsamt det här var. Domarna frågade om jag även anmält till att starta i Begynderklassen samma dag. Nej sa jag vi åkte hit för att försöka klara av att ha denna del avklarad. Naturligtvis sa jag till dem att jag inte hade kört 20 mil, betala broavgift samt provavgift OM jag inte trott på att vi skulle klara det. Det förstod dom i alla fall. Men tipset de gav var att jag nästa gång skulle rasta honom 1 timme innan start, det trodde dom att han skulle behöva. Så det får jag väl testa nästa gång.

Margareta & Tor var bara ett litet missöde ifrån att ha klarat sitt, surt sa räven!

Nu får vi byta träningsstrategi och se om det kan få bättre resultat.

På hemvägen sa jag till Margareta att nu fattas bara att de har razzia i tullen och vill kontrollera alla, men det hade dom inte så vi kom hem igen utan problem.

Snäll mot min man var jag också som körde inom SuperBrugsen och köpte en back pilsner. Det uppskattades så klart och han sa att jag gärna får åka fler gånger.

Vi träffade många trevliga ekipage och fick i alla fall en trevlig dag tillsammmans på grabbarnas första utlandsresa men förhoppningsvis inte den sista.

Idag har vi inte gjort många knop, mer än att jag gått en lång runda med grabbarna längs Ribban i det underbara väder som vi bjudits på idag.