tisdag 30 augusti 2016

Livet går vidare trots att saknaden är enorm

Sedan länge var det planerat att jag, GW, Lena & Archie skulle åka till Flatmästerskapet som gick av stapeln på Höga Kusten.

Vi åkte iväg redan på onsdagen och gjorde ett par stopp på vägen, bl a för lite shopping på HDN och rastning. Sedan nattade vi oss på Best Western i Gävle.

På torsdagen drog vi vidare, var helt rätt val att ha en mindre bit att köra dag 2 och att ha gott om tid på plats.

Vi fick ett fint rum med uteplats och fantastisk utsikt.





Det fanns t o m bra träningsmöjligheter i hotellets närhet men man fick allt vara lite försiktig!



Men ute på kalhygget var det riskfritt att dirigera upp till det ljusa partiet i mitten på bilden.

GW på väg upp...

... och ner igen!


Archie på väg upp...

nästan framme...

och hem igen...

... varsågod matte :-)

Vi körde också och letade efter badmöjligheter, gick så där dag 1 (borde haft kartan med!) men dag 2 kom vi rätt när vi körde ännu en liten bit, avstånden är helt enkelt lite längre i Norrland!
Först vände vi en bit efter Lövvik och körde tillbaka och sedan på andra hållet och då kom vi till Nordvik Naturbruksgymnasium (provplatsen) så det var ju bra att vi fann det. Vi vände igen och körde åter på andra hållet och denna gång förbi Lövvik men vände då vi var i Fjärdbotten, hade vi bara fortsatt lite till så hade vi kommit till Hörsång.


Men dag 1 fann vi i alla fall en liten gästhamn där vi körde ner så att killarna fick bada och hämta några apporter var.



Badmonstret GW

Från en  brygga kastade jag två markeringar på linje åt Archie som han grejade skitsnyggt.


På väg mot 1:a

mot den andra



Lena & Archie tog lite sovmorgon på fredagen så då gick jag & GW ut själv ett par timmar. Lite träning och sedan gick vi långt ner så att vi gick under bron på vägen upp till hotellet igen. Var inte helt lätt att varken gå nerför eller uppför... var rejält brant.




Godssök i närheten av vattnet!

Bron från ett annat håll!


Väl tillbaka på hotellet så fick GW leka på hotellets badplats, vattnet kom upp från olika håll efterhand... det roade GW kan jag berätta.



När vi kom tillbaka så var Lena & Archie uppe på benen igen.
Hundarna snyggades till, ja även mitt hår fick sig en toppning :-)



Sedan bestämde vi oss för att kolla in badplatsen i Hörsång. Ja inte var den stor, men det fanns en liten remsa där det var hundtillåtet. Det blåste som attans så vi stannade inte så länge men caféet var öppet så vi fick lite mat i magen innan vi begav oss vidare. Nästa stopp blev på ICA i Nora och när vi går in genom dörren så möts vi av en glad stämma, där stöda Karin Friberg i kassan. Stämningen livades upp i affären om man säger så.

När vi handlat färdigt så fortsatte vi mot Nordvik för att bekanta oss lite med omgivningarna samt att hämta ut våra nummerlappar.

Åter vid hotellet så hämtade vi ner mat till rummet/altanen och sedan förberedde vi allt inför lördagen innan det blev ganska tidigt sänggående.

Kung Archie :-)

På lördagen var vi uppe med tuppen, ut med grabbarna och hotellet hade ordnat med lite specialfrukost åt oss och sedan bar det åter iväg till Nordvik där det var samling kl. 08.00.

Tyvärr startade både jag & Lena på förmiddagen så vi kunde inte se på varandra.
Nybörjarklassen låg på 2 km avstånd... se det blev en bit för mig & GW att traska. Vi blev tilldelade att starta på ruta 4 och sedan ta station 5, 1, 2 och 3.

Ruta 4:a var en station med ett ganska kort fotgående och sedan kom det en ganska kort markering som landade dolt bakom en stort nedfällt träd. GW fixade detta jättebra men fick avdrag för att han sprang runt om det nedfällda trädet och inte över. Detta gav 2 p avdrag.

Ruta 5 = vattenstation. Även denna klarade GW finfint men lite otur hade vi innan jag hann att koppla honom efter avlämnandet. Skytten bröt eller laddade sitt gevär och det tog GW som att det kanske fanns något mer att få hämta. Jag var tvungen att be honom komma till mig och det gav -2 p.

Ruta 1 + 2 = dubbelstation. Första markeringen hamnade lite i nedförsbacke och inte helt öppet. Denna blev en fullpoängare. Sedan fick jag koppla och bara vända upp lite mot andra hållet dit skytt och kastare förflyttat sig. GW hängde kvar med blicken mot första så jag safade och visade honom vart han skulle. Detta gav -1 p.

På vägen till ruta 3 så höll jag verkligen fokus inför sista uppgiften, detta för att jag kände att det gått riktigt bra på de fyra första. Allt gick superbra fram till avlämningen då GW tog en liten lov (fanns lite saker liggandes en bit till vänster om oss) men lämnade trots allt av i hand men återigen stördes han av något innan jag hann få på kopplet och jag fick be honom komma närmre. Här försvann -4 i ett nafs.

Totalt fick vi ihop 91 p och vi kom på 22:a plats utav ca 100 startande. För att gå till final så krävdes det 97 p så vi var inte ens nära där men jag är ändå så väldigt nöjd & glad med det vi presterade ihop.

Lena och Archie gjorde också jättebra ifrån sig i Öppenklassen, hela 89 p - Wow!

Vi satt sedan alla och väntade ett tag på att veta vilka finalisterna blev.

Pussgrabbarna!

Avslappnad Archie

Vi tog det lite lugnt på söndagen och åkte iväg till Nordvik först efter 10-snåret. Vi gick de 2 kilometrarna för att b la titta på Marie & Lovis som precis var på väg att starta i unghundsklassen när vi kom. Bra gick det för dom båda, var som Marie själv sa: "En stock i vattnet från final, ATTANS!"

Dubbelt fokus!

Sedan blev det till att vänta en stund tills att alla dagens finalister vara framräknade och att finalerna kunde starta. Finalerna blev spännande och jag tycker det var fantastiskt roligt att se alla duktiga ekipage från klass UKL till EKL.


Utsikt från finalbacken, lovely!

På kvällen gick vi upp till hotellets restaurang och åt deras högrevsburgare, den var väldans god!

Måndag morgon var det så dags att bege oss tillbaka till Skåneland i ett sträck. Vi skiftades om att köra, gjorde kort stopp i Gävle, Örebro, Gränna (behövde shoppa lite till) samt i Värnamo så det gick snabbt och lätt att rulla mot Höör. Vilka fantastiska dagar vi fick i trevligt sällskap, tack Lena & Archie!

Borta bra men alltid hemma bäst och vi längtade lite, men tyvärr kunde jag & GW inte bege oss hemåt efter att vi lämnat av vårt resesällskap pga en vattenläcka i trådgården (vatten avstängt). Vi fick våldgästa Marie & Luna som snabbt och lät fixade så att vi kunde sova över hos dom, så snällt, TACK!

Vi körde hem när Marie & Luna gav sig iväg på morgonkvisten, vi hann precis hem så kom grävfirman och efter ca 2 timmar var allt fixat & klart och ordningen var återställd :-)

onsdag 24 augusti 2016

RIP finaste Wallander

2006-03-22 - 2016-08-08



Wallander var min första älskade flat och han skulle bara bli en älskad familjehund.
Men herregud så mycket mer denna goe kille gett mig förutom massor av kärlek.

Jag fick en ny otroligt rolig hobby med allt vad det innebar, utställning, apportering, jakt, viltspår, lydnad, tävlande och inte minst alla nya fantastiska vänner, 2- som 4-benta.

De sista dagarna ville Wallander inte ens längre äta, varje gång jag satte ner hans skål och sa varsågod så bara tittade han på mig med bedjande ögon om att slippa.

Så det gick bara inte längre... jag var tvungen att ta ett beslut för Wallanders bästa, ett beslut som var det svåraste jag någonsin tagit hitintills.

Helgen var helt jädra hemsk för oss alla men vi fick åtminstone några extra dagar med honom.
Antingen var vi alla tillsammans eller så var vi ensamma med honom.
Wallander visade mest att han allra helst ville vara ifred, orken fanns inte längre, men jag tror att han ändå tyckte om att vi var i hans närhet.

När jag kom in och skulle lägga mig på söndagskvällen så låg Walle på golvet sidan om min säng, där har han aldrig legat. Jag låg vaken och hade handen inborrad i hans varma päls ända tills att han valde att gå ut och läggas sig på det svala klinkergolvet i hallen.


När måndagsmorgonen kom så åkte vi iväg tillsammans, jag, Anders & GW.
Wallander var inte stressad på något vis, han var så trött. Åt lite godis som veterinären bjöd på och många ostbitar som jag hade med slank också ner. Bara några minuter efter sederingen så bar inte hans ben längre och när jag bad honom så kom han och la sig i min famn mellan mina ben. Mycket lungt och stilla somnade han in.

Älskade hund, jag saknar dig så att jag nästan går i sönder... vila i frid finaste vän och ta väl hand om alla kära vi mist under åren som gått.

Lite bilder från våra sista dagar tillsammans.

Leta blodpuddingspluttar var populärt än om det gick lite långsamt
Närhet

Sara kom också hem

Bild säger mer än tusen ord!

Så trött :-(




Puss på gång!









När vi kom hem så hade Marie & Luna varit här och satt detta fina och sedan dagen efter kom blommor med bud från Ann & Elliot samt Marie & Luna. 
Stort TACK också alla andra för alla värmande ord på annat sätt.