Flatmästerskapet 2015...

... gick av stapeln på Kosta Skjutfält!

Jag & GW drog iväg redan på fredagseftermiddagen.

Vår inkvartering skedde i Nöbbele där GWs brorsa Wille bor så fint med sin underbara familj.

Så klart måste man ha lite presenter med sig när man själv lite fräckt bjuder in sig. Wille fick själv öppna sin ena. Den andra bestod av ett paket grisöron och familjen fick ett hundhuvud att hänga kopplen på.

Hm, vad kan det vara för spännande till mig undrar Wille?

En egen Skåne-dummie :-)

När vi hade installerat oss så åkte jag & Katarina och grabbarna iväg till Kosta för att hämta ut våra nummerlappar, detta för att spara lite tid på lördagsmorgonen. Samling redan 07.00 (hiskeligt tidigt!)

När vi kom hem så hade Anders grejat middagen åt oss och vi åt gott och hade en supertrevlig kväll.

Upp med tuppen kändes det som när klockan ringde 04:45, Anders var redan uppe och hade fixat fikan till oss. Alltså vilken markservice på det stället :-)

Vi var på plats i god tid till invigningen och kände absolut ingen stress tills vi skulle starta då vi hade ca 40 startande före oss. Vi följde ett ekipage runt på alla stationerna och gick sedan och gjorde oss klara. Gick ut och rastade hundarna och kastade lite dummies för att framför allt bli av med lite överskottsenergi hos GW. 

När vi kommer tillbaka så ser vi Trine & Folke komma och de hade startnr 27 och var klara. Attans vad vi fick fart under galoscherna och till vår stora fasa så ser vi att även Mia startat på station 1. Vi kom försent och fick inte starta sa de utan godkännande från generalen. Katarina var redan inne och pratade med generalen när jag också flåsande störtade in. Katarina hade redan skött snacket,  mycket bra, det fanns faktiskt redan att man inte riktigt följt turordningen på några rutor och efter att generalen ringt något samtal så sa han att det var ok trots allt. Gud vilken lättnad! 

Vi fick även tokspringa tillbaka till station 1 och att hinna bli nervösa fanns det inte tid till. När vi kom ner till stationen så var de hur gulliga som helst, de lät mig andas innan start.

Första stationen bestod av ett kort fotgående över 2 stockar och sedan kom skott och kast nedanför en liten backe där skytt och kastare skulle passeras väldigt nära. 

Jag saftade med ett sitt kvar innan skottet gick av och sedan gick resten som på räls - vi fick 19 poäng.

På station 2 var det vatten men inget fotgående. Även här safade jag då jag tagit av kopplet.

GW simmade först rakt ut mot dummyn, vek sedan av mot ett näckrosblad och därefter tog han landvägen en liten bit innan han gick i vattnet igen och simmade rakt ut och tog dummyn och simmade hela vägen in och lämnade av i hand. Domaren beklagade att han var tvungen att dra lite poäng pga GWs vägval - kvar blev det 15 poäng.

Station 3 var det inte heller något fotgående och detta blev dagens längsta och för ögat kivigaste markering som föll i svår terräng. Safade även här och GW fixade detta klockrent hela vägen och även här blev det 19 poäng.

Station 4, inget fotgående men en sidoförflyttning efter skott och kast. Safade så klart även här och bestämde mig för att ge kommandot FOT då vi skulle förflytta oss. När jag gav kommandot och började gå så svarade GW mig med ett förtvivlat ljud men höll sig rimligt vid min sida, fixade markeringen och lämnade av fint. Då säger domaren att tyvärr blir det en 0:a pga hans ljud vid förflyttningen. Jag blev så besviken (hade glömt bort att det var så på WT) då vi lämnade rutan, men bestämde mig snabbt för att släppa det och gå vidare till sista stationen.

Station 5 - inget fotgående, markering ner för en ganska brant backe bland en massa granar. Jag safade och GW gjorde ett kanonfint jobb = 19 poäng.

Så klart var jag jättenöjd med vår insats och att ha gått från 4:a knallningar till 0 och att få totalt 72 poäng var inte fy skam. 

Vi tog sedan en gemensam fika med de andra syskonen som startat, Axa, Folke & Wille med hussar & mattar. Vi gick igenom varje station hund för hund och alla var så nöjda med sina insatser.

Efter fikan shoppade vi loss lite och sedan körde vi hundarna på Scurryn (rapportering på tid) och hade så roligt (Trine & jag hade nog roligast). Först fick GW snabbaste tiden, sedan slog Folke den och vi körde på nytt och slog Folkes tid, Folke körde igen och kan sprang så jäkla snabbt att han kanade förbi dummyn och förlorade lite tid så GW blev Jaktiverns snabbaste ekipage :-)

Min efterlängtade kjol

Innan vi körde hem så gick vi ut och tittade lite på Nkl/Ökl.

När vi kom hem så fikade vi lite och sedan åkte vi iväg och badade med barn & hundar i det fina vädret.

Miranda leker med GW

GW badar med Jonathan

GW intar position

och hopp i det blå!

Brorsan Wille ville inte vara sämre han!

Bakdkille nr 1

Här gör han bomben!

Anders ber Wille om en puss...

... och så klart får han det!

Ännu en god middag serverades när vi kom hem och ännu en trevlig kväll hade vi. 

På söndagen tog vi lite sovmorgon innan vi åkte in för att titta på Ekl och senare finalerna. 

Vi fick se många duktiga Elitekipage och sedan 5 spännande finaler i respektive klass. GW var med oss hela dagen och han skötte sig finfint. Var lugn och fin under hela finalpasset trots att det sköts som i självaste vilda västern.

På morgonkvisten skickade Mia ett SMS och berättade att 91 poäng hade räckt till final och att om vi hade fått 19 poäng på station 4 så hade vi varit där... men nu blev det ju inte så men lite kul ändå.

Vi stannade så klart tills Flatmästaren var korad så det blev en sen hemresa, lämnade Kosta först strax efter 19.30.

Roligt var att min Stockholmspolare Helena gick till final med sin Lystra, detsamma gjorde dom när vi sågs sist för ett par år sedan. Så nu tycker Helena att vi måste sikta på att åka till Härjedalen nästa år för då vill de gärna gå till final igen. 

Vi träffade även Karin & Miso och det var ett så kärt återseende. 

Sedan träffade vi så klart en massa andra trevliga ekipage. 

Flatmästerskapet är verkligen årets höjdpunkt... hoppas jag kan locka med Anders nästa år!

Två av Willes favoriter, Jonathan & stenen!

Så klart ville GW också testa stenen!

Vad GW tyckte om katterna nämner jag inte så mycket om... är bara så hemskt tacksam att vaserna i fönstret stod kvar där!

Vilken helg vi hade - så gott för själen :-)